Vinterkräksjukan

Nu när hösten sakta glider in i vinter börjar farsoten ta fart. Vinterkräksjukan. Ja, inte den med feber och där magen kommer upp och svämmar över i munnen. Nej, den jag syftar på är den där då det kräks upp en mängd åsikter. Den tid när många får frossa av ovisshet. Då ingen, varken klubbar, spelare och supportrar har någon bra koll på läget. Då även en del ogenomtänkt kommer ur munnen på vissa utan att hjärnan varit påslagen.

Hela Sveriges herr Larsson kunde inte hålla sig utan spydde på i det politiskt korrekta att tycka illa om Royal League. Henke hade väl tänkt krypa in i värmen hemma och mysa tills vårsolen behagar visa sig. Att denna turnering är hans födkrok kom inte för honom. Att detta är enda chansen för bra svenska lag att få bra matchning mot bra lag, med bl.a. CL-erfarenhet, under vinterhalvåret tyder bara på att han varit från landet länge. Att skylla på underlaget och yttre förhållanden är än mer pinsamt. Bra spelare behärskar de flesta underlagen och bra lag vinner alltid i längden. En bortamatch i CL borta i Moskva eller Kiev under vintermånaderna är inte att leka med. Pressen ska istället sättas på klubbarna att bygga arenor för framtiden och som passar för svenska förhållande, inte på att det ordnas penningstinna turneringar. Att till sista säga att han har rätt att tycka vad han vill är ett riktigt lågmärke. Tycka får han hur mycket han vill för mig men att gå ut med det är rent tjänstefel mot HIF, deras fans, alla fotbollsungdomar och resten av fotbollssverige. Jag tycker att Henke är en av de bästa spelare Sverige haft genom tiderna men toppar tyvärr listan över tråkiga och innehållslösa intervjuobjekt tillsammans med Svennis och Lagerbäck. Lika tråkig att lyssna på som att titta på när färg torkar.

Kategorin svenska fans runt i landet fullkomligt fyllde hinkar med galla när fönstret till vinterkräksjukan öppnades. Nu fick tränaren en känga för sin tråkiga taktik. Och att den och den spelaren bytte klubb var skönt för de hade inte klubbkänslan. Och en tredje som inte platsat under året måste nu få en ordinarie plats så det så. Säga vad man vill. En fotbollssäsong börjar och slutar inte. Det är bara varianter på diskutionsunderlaget som skiljer under ett år. En ligatabell. Ett förvärv. En kvalmatch. Hur grabbarna såg ut på tisdagspasset i februari.

Jag har slutat förvånas över hur mycket engagemang det finns runt alla lag i vårt land. Att tyckandet är utbrett förstår man då 3.270 fotbollsföreningar med 35 000 lag spelar 525 000 seriematcher på ett år. Med den vissheten kan man inte bli annat än imponerad. 80% av alla ledare jobbar ideellt och de flesta av spelarna betalar för att spela. Deras fotbollsplaner är allt annat är perfekta. De får spela i ur och skur. Ibland träna i skenet av sina egna bilars strålkastarbelysning. Tränare och ledare som lägger ner många oavlönade timmar i veckan året om för att utbilda unga spelare som sedan ska upp i seriesystemet. Några blir utlandsproffs och ett fåtal får spela i Landslaget. En liten grupp kan flytta hem till Sverige med en kappsäck full med guldmynt. Det är bl.a. de som gnäller. De skulle komma ut på landsorterna och återminnas hur de själva startade sina karriärer. Med den insikten kanske underlaget i deras nästa match inte är så illa.