Inte Copa Cabana

Solen lyser. Takdropp, lite hetta i ansiktet. Det rycker i fotbollstarmen. Kollar DIF´s hemsida. Yes, hemma mot CU. Jag åker. Anländer precis till matchstart. Helt igenproppat på parkerings-platsen utanför Stora Valla. Ställer oss på en av smågatorna. Kompisen och jag ser en inte allt för tempostark match. Den är ändå mycket sevärd. DIF´s fick ställa upp med 6 "ordinarie" spelare på skadebänken. Men de som spelade visade att de också vill vara med vid premiären. Sulisalo var pigg och företagsam. Kabous visade fina tekniska finesser och ville ständigt ha boll. Bergman kom in i 2:a halvlek och spred med sin tuffa stil skräck i CU´s försvar. Norske Lamöy visade däremot inte upp några positiva sidor de 45 minuter ha var på plan. Överraskande var de unga, där Peter Carlsson gjorde en klockren match samt Christoffer Wiktorsson som helt saknade respekt och var svårpasserad som vänsterback. Till sist Rodriques som med sitt lugn skapade stabilitet i försvaret. Han pratade mycket med Peter och Christoffer som snabbt kom in i försvarslinjens arbetsgång. Till sist kan man tro att en hårlös spelare utan mössa som dessutom spelade i kortbyxor hela matchen måste vara en engelsman. Det var en brasilianare. Då måste våren vara på väg och ångesten tynar bort. Inte långt kvar till 17 april.