Storavalla

Rennie - DIFs nya medicin?

2011-09-07T21:09:00.002+02:00

Det var spännande att komma till Valla i söndags. Dels för att Hammarby med sin imponerande klack kom på besök och dels att jag för första gången fick se vårt nyförvärv Amadayia Rennie.
Det har stått mycket positivt om killen i media. Det jag fick se var en mycket bollsäker spelare med ett härligt ryck. En klar positiv upplevelse och han verkar ha kommit in i Degerforsspelet.
Tycker att detta är ett av de bästa förvärv DIF gjort på många år.
Därför kommer Rennie att vara en nyttig medicin för rö-vitt.
Förresten, vi syns väl på Swedbank Park i Västerås på söndag. Mot tre nya poäng.

Oj, oj, oj va´bra ja´mår.

2011-06-06T20:58:00.003+02:00

Söndag. Solsken. Värme i luften. 3071 packar in sig läktarna för match på Stora Valla. VSK är på besök.

Uppsluppet på långa stå. En härlig blandad publik. 1-0 i paus.

Tänker på förra hemma-matchen som vi kladdade till i andra. Men grabbarna som bara spelar på skoj fortsätter sitt fina spel och gör fler pyttsar. De Bruins blixtnedslag i bortre krysset höjde temperaturen i den redan varma kroppen.

Slut. Går mot vulkan-läktaren för att hylla laget. Närmar mig grindarna. Oj, oj, oj så bra jag mår.

Det kan bli ännu roligare

2011-03-26T20:50:00.004+01:00

Vilken mäktig start för vårt rödvita lag.
Kom tidigt till Valhalla IP och trodde ett tag att det blir bara några sörjande. När domaren blåste igång var ståplats välfylld med rödvita färger. Tre poäng i en OK match.
Hemmapremiär mot en svår motståndare. DIF gör tre mål och spelar bra. Härligt att få träffa mina rödvita vänner på långa stå.
Den TV-sända matchen mot Åtvidaberg var ett lysande exempel på hur Werners lag ska spela. Vilken centrallinje. Edwards-Wiktorsson-Solberg-Samuelsson. Ojoj.
Jag har efter att sett dessa tre matcher gjort analysen att det finns mer kapacitet att plocka ur en del av spelarna. Alla går inte för fullt.
Med den insikten ser jag fram emot att det blir ännu roligare.

Som att vänta på att färgen ska torka

2009-07-15T11:51:00.003+02:00

Nu är det allt torka på fotbollsfronten. Uppehåll i div 1 norr. Jag tittar på resultat och på tabellen trots att jag vet att den inte kommer att ändras på, som det känns, en evighet. Trösten finns att Allsvenskan sparkat igång och sen finns ju den i år profillösa Superettan. Men det är ju de rödvita jag vill läsa om. Min röd-vita tröja hänger i den mörka garderoben och vill inte hellre än att komma till Stora Valla. Nä, måtte 1 augusti komma snart och fram för allt 7 augusti för då blir det Valla och tre säkra mot Carlstad U-nderstrecket. Måste kolla tabellen igen vi hörs.

Tre blytunga begravningar och ett grande bröllop

2009-07-09T22:38:00.006+02:00

Passerade Enköping i söndags. Tänkte att de har det tungt i den staden och i det laget. Läste att styrelsen har fortsatt förtroende för tränarna efter det förlorade setet mot DIF. Sunt tänkt och rätt beslut eftersom det inte är skamligt att förlora mot DIF denna säsong. Det är inte DIF som ESK ska lägga in stöten på utan lagen runt stecket. ESK ligger på platsen ovanför kvalplatsen.
Ett annat lag som ligger pyrt till är Djurgårdens IF. Tredje sist i tabellen. Såg lagets insats i söndags hemma mot Helsingborgs IF. Visserligen vann de men spelet och tekniken säger mig att de får hoppas att 2-3 lag är sämre annars får vi besök av Stockholms stolthet på Stora Valla nästa år. Stockholms laget gjorde sig av men sin ena tränare och hoppas att en annan ska lyckas bättre. Statistiken säger att det sällan lyckas med tränarbyte under löpande säsong. Mitt öga säger det samma. Det är bara så att tränarbyte är det enklaste för en styrelse att göra trots att det är en hel del av spelarna som borde bytas och även styrelsen själv.
Carlstad United hade som mål att vara före rö-vitt i tabellen i år. Dessutom skulle de ju spela i Champions League i år eller var det förra året. Hur gick det? Den som läst några resultat får gärna höra av sig. CU stoltserar med en nedflyttningsplats. CU borde lägga ner sin verksamhet helt. De kör med en falsk marknadsföring om sina planer för framtiden. Att Svennis lägger sin röst där gör det hela ännu mer löjligt. Nej, CU, lägg ut å.
Alltså tre föreningar som har det det blytungt just nu. Känner inga direkta sympatier för dessa men känner igen ångesten efter de senaste säsongerna på Valla.

Därför är det glädje jag känner nu när DIF spelar så bra och ligger i topp i tabellen. För jag vet hur det är att kämpa för att hålla sig kvar. Nu ska vi bara upp. Och går vi upp i år så ska vi gifta oss med Superettan och leva där lyckliga i många år.

Degerfors god tvåa i Cramo Cup

2009-01-26T17:49:00.003+01:00

Missade alla matcher utom den mot Carlstad United. Men i den blev det nästan dubbelt så många mål som i de fem första tillsammans.

DIF inledde bäst och mycket pigge Lallet kunde inleda skyttet på ren vilja. Mycket spring i de benen. CU´s målvakt var inte mycket att hänga i julgran. Osäker och sprattlade mest.

En straff till CU gav bara en stundshopp om att kunna rå på de rödvita. Men sen kom ett vulkanutbrott och DIF kunde göra tre mål innan paus.

I andra tilläts CU göra två mål men jag tycker att DIF hade läget under god kontroll.

Med tanke på den hårda träning man befinner sig i och att två matcher redan avverkats såg grabbarna ändå pigga ut. Viljan fanns också. Lallet frustade som ett ånglok och kan bli en stor tillgång i år.

En timme efter matchen såg jag tränare Werner. Han såg mycket nöjd ut. Kanske dessa matcher gav nya insikter om hur laget ska formeras och spelare nyttjas när väl allvaret kommer.

Den gröna planen i arenan gav inspiration till att orka vänta till seriepremiären. Och den tillresta Vulkanklacken gjorde att jag fick en känsla av att inte stå så långt från långastå på Valla som jag ändå gjorde.

Degerfors spelar Cramo Cup 25/1

2009-01-22T13:59:00.003+01:00

Ska bli spännande att se vårt lag i så här tidigt spel och dessutom inomhus med elva-mannaspel.
Hoppas kunna ge en rapport om hur det såg ut på plan eftersom jag ska se cupen.
DIF spelar som följer:
10.00 mot BK Forward
12.15 mot Västerås SK
15.30 mot Carlstad United
Enkelserie där segraren Degerfors inte bara kammar hem lite prispengar utan även kan tala om för seriekonkurrenterna vart skåpet ska stå inför seriepremiären.

Ryktet om Stora Valla´s död är betydligt överdrivet.

2009-01-20T09:06:00.005+01:00

Tung var avslutningen av Superettan i höstas. Tungt blev november, mörkt och dystert.

Nu är livet lättare att leva. Nya insatser strömmar in. Nya förhoppningar om en framgångsrik säsong börjar formas. Vi som håller på röd-vitt måste vara som fågelfenix. Vi reser oss alltid ur askan och lyser i rött och vitt.
Jag tycker de nyförvärv DIF har fått verkar spännande. Likaså tror jag att flera av de som är kvar från förra året kan komma loss i och med lägre serietillhörighet. Inget ironiskt i det utan det är kalla fakta. Eftersom vi nu hamnat i skiten så får vi se det positiva. Degerfors borde i år kunna spela ut hela sitt register eftersom motståndet över lag är svagare än i Superettan.

Stora Valla kommer alltid igen. Oavsett vilka spelare eller vilken publik som kommer och går. Det känns tryggt men framför allt så börjar jag känna en längtan till seriepremiären.

Vi reser oss och står tillsammans

2008-10-17T11:24:00.006+02:00

Ett misslyckande är inte att falla. Däremot att falla och inte resa sig igen.
Vi har två matcher kvar för att nå en kvalplats. Vi måste alla resa oss. Ledare, spelare och alla fans ute i Sverige. Resa oss och ge laget och Degerfors IF en chans till en kvalplats.
Lägg undan alla synpunkter på vad som har gått snett. Vad som skulle ha gjorts annorlunda. Vilka som borde lämna eller komma till. Det är sådant vi kan lägga ner tid på under vintern.
Nej, resa på er alla. Tänk positivt. Ge spelare och ledare i föreningen positiv energi.
Möter du en spelare på gatan, ge honom ett uppmuntrande ord. Tala om att du tror och vill ge DIF energi till att försöka ta de sista halmstråna som ändå fortfarande finns.
Ge allt.
Det vore tragiskt om vi vaknade upp efter slutsignalen i sista seriematchen och kom på att vi kunde kanske gjort mer. Varför ansträngde vi, supportrar, oss inte mer? Varför stöttade vi inte laget mer istället för att leta fel.
Ge allt.
Och räcker inte detta så reser vi oss ändå och visar att vi står upp för röd-vitt, tillsammans, även framöver, oavsett hur det än slutar. Det gäller inte VM men det är jäkligt bra nära.

Med bågen spänd

2008-10-06T21:53:00.002+02:00

Baklängesmål i 89 minuten mot Assyriska. 86 samt 91 mot Häcken. Det kan knäcka vilket lag som helst. Mest medgångssupporters. Men jag är ganska säker på att DIF-grabbarna tar med sig det positiva till nästa match. Det positiva att laget ändå pressar så mycket bättre lag ända in i kaklet. Nästa gång man lägger ned så mycket energi mot ett mindre bra lag kommer det att ge utdelning.

En bra startelva mot Assyriska. Bra av Stahre att plocka ut en icke fungerande spelare så pass tidigt i matchen. Vad Hasani gjorde på plan mot Häcken är en gåta.

Äntligen Mjällby hemma på StoraValla. Bara att se möjligheterna. Möjligheterna till poäng, ett eller tre. Vi tackar och tar emot det som inkasseras. Hoppas alla som kan tar sig till Valla och stöttar våra pôjker.
Det är bara den som vågar spänna bågen hårt som också har chans till utdelning. Och det tycker jag röd-vitt ska göra på onsdag. Det är inte VM-final men bra nära. Spänn bågen och ha roligt.

Gammal är äldst men ung har framtiden.

2008-10-06T21:49:00.001+02:00

Kommer ihåg Olof Lunds krönika i nov 06 på Fotbollskanalen.se där han skrev om att svensk fotboll inte vågar släppa fram unga talanger utan sparar dem tills de blir minst 28 år eller så. En poäng hade Olof när han mycket riktigt skrev att skulle du ta plats i t.ex landslaget då borde du uppnått en ålder strax under 30. Alla andra skulle stå på tillväxt, sitta på bänken och lära tills mossan växte på dem.
Då började jag tro att hoppet för egen del inte var ute. Kanske en 47-åring ändå kunde ta en plats i något bra lag.

Man kan också dra paralleller till svensk hockey. Där har det klagats på att unga talanger vägras plats i Elitserien. Där spelar 35-40-åringar och enligt många proppar igen för talangerna.

Nu ska de bästa spela oavsett ålder. Det är upp till tränarens filosofi att avgöra vilka som ska spela. Klubbens regelverk kan i viss mån också styra hur äldre och yngre spelare ska blandas.

Jag tror att vi idag ser ett skifte då det kommer in fler unga, väl utbildade tränare i fotbollsklubbarna. Jag tycker mig se en islossning. Svenska tränare släpper fram fler och fler unga spelare i startelvorna. Rasmus Jönsson i Helsingborgs IF är ett exempel. Född 1990 och har tagit en plats i startelvan. Robin Söder och Jakob Johansson i IFK Göteborg är ytterligare exempel. Mervan Celic i GAIS. Alla tre födda 90. Fler finns. Även klubbarna förstår att unga spelare är bra för föreningen. Dels klart mindre kostnad i inköp/utbildning och dels tynger de inte lönelistan. Kan också ge en slant om de lyckas gå till en rikare klubb och det är väl de flesta andra klubbar utanför Sverige.
Till och med svenska landslaget har tänkt om. Nu kan Lagerbäck visserligen bara tillfälligt slagit i huvudet och fått idéer att ta in spelare yngre än 42. Sebastian Larsson och Oscar Wendt 23 år. Samuel Holmén och Fredrik Stoor 24 år. Dessutom borde Andreas Granqvist 23 vara aktuell inför lördagens match då det är backbrist. Andreas har egenskaper för att bli en storback i framtiden.

Där försvann min chans i det blå. Jag får nöja mig med att se på när de unga sprintar omkring på den gröna mattan. Eftersom dagens fotboll har utvecklats till ett mycket snabbt spel så får vi säkert se betydligt yngre spelare i genomsnitt än förr. Om det skriver jag i bloggen om 10 år.

För nu mullrar en vulkan

2008-09-25T21:39:00.006+02:00

Vulkanen har gett ifrån sig ett skalv. Den första förberedelsen inför höstens vulkanutbrott.

Onsdagens match mot Landskrona BOIS missade jag pga kvällsskift. Men jag följde matchen via media och har läst många artiklar.
Startelvan var helt i min smak. Bara hårt arbetande spelare. Saknade inte Hasani och Garcia. Inget ont om dessa spelare men de passar inte i blåkläder. Tränare Stahre verkade mycket mer engagerad än vanligt.
Jag tror att det plötsliga inhoppet av Fromholt gjorde att backlinjen skärpte sig mer än vanligt och krigade för att Jesper inte skulle hamna med för svåra bollar mot sig. Det i sin tur ger trygghet åt mittfältet att våga spela sitt spel och gå till anfall.
Att ändra på startelvan till nästa match vore att såga den gren man sitter på.

Nu ligger vi lite före i upphämtningen, 21p, men det känns bara bra med tanke på de närmaste tre tuffa matcherna som väntar laget. Men vem är rädd för vargen. Med list och ett jävla jobb är inga lag oslagbara. För nu mullrar en vulkan.

Henrikssons kluriga kommentar i dagens tidning om vilket lag han spelar i nästa säsong, kanske ger oss chansen att få se Seb dra på sig det rödvita stället.

Det är dags nu

2008-09-19T22:29:00.006+02:00

Det är dags nu. Omgång 24 är i stundande. Minns förra året. Degerfors hade 19 poäng och var i rejäl brygga. "Rädda Degerfors" var i full gång. Mille var tillbaka. Det var mörka rubriker efter varje match.

Men så i 24 omgången hände det som gått till historieböckerna. Det började med en oavgjord mot Sylvia. Därefter radade DIF upp 6 raka segrar. 6 raka segrar! Helt otrolig avslutning.

Nu har vi 18 poäng och 7 omgångar kvar. Rubrikerna mörka. Ganska precis samma scenarie som i fjol. Ett undantag är att styrelsen inte, som brukligt, sparkat tränare Stahre. Ännu.

Efter en enkel analys förutspår jag att om grabbarna tar hälften av de poäng som togs på 7 matcher i fjol så räcker det till kval. Om vi upprepar fjolårets poängskörd från omgång 24 hamnar DIF på fast mark.

Du kan tycka att jag är väl patriotisk som tror på detta men jag har en känsla att vi kommer att få se flera poäng trilla in på pluskontot. Att kvalplats är det mest realistiska alternativet är helt klart. Om det blir fast mark får framtiden utvisa. Kvalplats blir det sämst. Bara Stahre gör sitt och inte tar ut spelare som måste bytas efter 45-60 minuter för att de inte presterar något. Att spelarna tar sig samman och börjar tro att om det gick förra året så kan det funka i år också. Och att vi på läktarna tar oss till Stora Valla och gärna även någon bortamatch för att stötta vårt röd-vita lag.

Vi ska klara av det. Vi ska vara kvar i SuperEttan. Vulkanen ska mullra. Det är dags nu.

Även strumprullare räknas.

2008-08-01T15:36:00.002+02:00

För min del får spelarna löpa dåligt eller rent av stå stilla. De får ha okänsliga fötter (hatar uttrycket "känsliga fötter"). Någon får t.o.m. ha träben. Laget kan ha en tjocksmock i mål. En tränare som inte kan byta spelare rätt och i tid. Att alla inte kan göra en tvåfotsdribbling kvittar egentligen också.
Bara någon/några gör mål. Kvittar hur. Tåfjutt. Tar i ryggen och in. Ramlar och kommer åt bollen med knät och in.
Spelar roll, bara bolltrasan kommer över mållinjen. Den behöver inte ens nå fram till nätet bara målet blir godkänt. Det står inget i SvFF´s stadgar att man inte får göra mål i varje match.
Snälla DIF-ledningen. Sätt in två stora bufflar på topp. Kör med taktiken att med hårda bollar pricka dessa två. Bollen kommer garanterat att styras in efter fem försök.
På 50-talet kunde man stå och jonglera i straffområdet men idag måste det gå snabbt och effektivt. Ingen tanke utan bara studs in.
Allting ordnar sig. Och ordnar sig det inte så håller jag på rö-vitt ända.

Vinterkräksjukan

2006-11-22T16:23:00.000+01:00

Nu när hösten sakta glider in i vinter börjar farsoten ta fart. Vinterkräksjukan. Ja, inte den med feber och där magen kommer upp och svämmar över i munnen. Nej, den jag syftar på är den där då det kräks upp en mängd åsikter. Den tid när många får frossa av ovisshet. Då ingen, varken klubbar, spelare och supportrar har någon bra koll på läget. Då även en del ogenomtänkt kommer ur munnen på vissa utan att hjärnan varit påslagen.

Hela Sveriges herr Larsson kunde inte hålla sig utan spydde på i det politiskt korrekta att tycka illa om Royal League. Henke hade väl tänkt krypa in i värmen hemma och mysa tills vårsolen behagar visa sig. Att denna turnering är hans födkrok kom inte för honom. Att detta är enda chansen för bra svenska lag att få bra matchning mot bra lag, med bl.a. CL-erfarenhet, under vinterhalvåret tyder bara på att han varit från landet länge. Att skylla på underlaget och yttre förhållanden är än mer pinsamt. Bra spelare behärskar de flesta underlagen och bra lag vinner alltid i längden. En bortamatch i CL borta i Moskva eller Kiev under vintermånaderna är inte att leka med. Pressen ska istället sättas på klubbarna att bygga arenor för framtiden och som passar för svenska förhållande, inte på att det ordnas penningstinna turneringar. Att till sista säga att han har rätt att tycka vad han vill är ett riktigt lågmärke. Tycka får han hur mycket han vill för mig men att gå ut med det är rent tjänstefel mot HIF, deras fans, alla fotbollsungdomar och resten av fotbollssverige. Jag tycker att Henke är en av de bästa spelare Sverige haft genom tiderna men toppar tyvärr listan över tråkiga och innehållslösa intervjuobjekt tillsammans med Svennis och Lagerbäck. Lika tråkig att lyssna på som att titta på när färg torkar.

Kategorin svenska fans runt i landet fullkomligt fyllde hinkar med galla när fönstret till vinterkräksjukan öppnades. Nu fick tränaren en känga för sin tråkiga taktik. Och att den och den spelaren bytte klubb var skönt för de hade inte klubbkänslan. Och en tredje som inte platsat under året måste nu få en ordinarie plats så det så. Säga vad man vill. En fotbollssäsong börjar och slutar inte. Det är bara varianter på diskutionsunderlaget som skiljer under ett år. En ligatabell. Ett förvärv. En kvalmatch. Hur grabbarna såg ut på tisdagspasset i februari.

Jag har slutat förvånas över hur mycket engagemang det finns runt alla lag i vårt land. Att tyckandet är utbrett förstår man då 3.270 fotbollsföreningar med 35 000 lag spelar 525 000 seriematcher på ett år. Med den vissheten kan man inte bli annat än imponerad. 80% av alla ledare jobbar ideellt och de flesta av spelarna betalar för att spela. Deras fotbollsplaner är allt annat är perfekta. De får spela i ur och skur. Ibland träna i skenet av sina egna bilars strålkastarbelysning. Tränare och ledare som lägger ner många oavlönade timmar i veckan året om för att utbilda unga spelare som sedan ska upp i seriesystemet. Några blir utlandsproffs och ett fåtal får spela i Landslaget. En liten grupp kan flytta hem till Sverige med en kappsäck full med guldmynt. Det är bl.a. de som gnäller. De skulle komma ut på landsorterna och återminnas hur de själva startade sina karriärer. Med den insikten kanske underlaget i deras nästa match inte är så illa.

5 backar är inte fler än än 4 elefanter

2006-11-21T22:20:00.000+01:00

Jag tycker om försöken att få motståndarna ur kurs. Mota Olle i grind. Ta udden av deras anfallsförsök. Detta sker via ett effektivt försvarspel. Varje eget anfall är frukten av ett effektivt försvarspel. Därför ser jag försvarsspelet som kärnan för framgång. Jag tycker inte om dessa kombinationer med 4-3-1-1 och 4-2-3-1 och ännu värre 1-4-4-1. Jag föredrar 4-4-2 uppställning i grunden. Detta pga att jag anser att försvarsspelet börjar redan uppe i anfallet. Därför kan man inte begära att en enda spelare ska täcka 70 meters spelbredd. Nu säger dessa siffror egentligen inte mycket om hur ett lag egentligen spelar. De kan däremot ge en beskrivning på vilken grund tränarens spelmodell vilar. 4-4-2 kan vara mycket defensivt när motståndarna erövrat boll. Då går 4-4 direkt i försvar med mittfältet strax nedanför mittlinjen och backlinjen 7 meter bakom dessa.. De två topparna får sköta pressen på motståndarnas planhalva. När laget vinner tillbaka bollen och vill vara riktigt offensiva flyttar, beroende på vilken sida anfallet börjar, en av ytterbackarna upp och blir en yttermittfältare. Från en på snudd 8-2 uppställning slår man om till en 3-5-2 uppställning. Detta är ett exempel på att siffrorna bara är en beskrivning under en kort stund under en match. Hur många varianter ett lag använder under en match beror på tränaren men mest på spelarnas förmåga och utbildning.
Degerfors förre tränare förespråkade en mer försvarsinriktad grund 4-5-1. Där två av mittfältarna låg marginellt längre bak än övriga mittfältare. Sedan ville han att omställningen skulle bli 4-2-3-1 där de tre sistnämnda skulle ösa på framåt och de andra två släpa bakom. Efter en fin vårsäsong kom en sämre höstsäsong efter att Mendes flyttat från klubben. Han saknades då systemet eller spelmodellen kräver en toppforward av mycket hög klass. Jag tycker ändå att Tony Gustavsson gjort en strålande insats för vår röd-vita klubb. Han har infört ett modernt ledarskap. En mer noggrannhet i beslutsprocessen. Dessutom har han inte varit så imponerad av fallande stjärnor. Jag har inte alltid varit överrens med honom. Och fler med mig. Men han har gjort skäl för sin lön och ska för alltid behandlas med respekt.

Ensam om spel i två lag.

2006-11-21T19:16:00.000+01:00

Jag var på Degerfors kansli idag. Jag var där för att hämta den redan kultförklarade boken "Skitiga Bullen". Utanför låg StoraValla med saftigt grönt gräs och städade läktare som om det skulle bli match till kvällen. Inne på kansliet var det fart. En hel del människor fladdrade förbi och nickade. Medan jag stod där tänkte jag att man kanske skulle varit en fluga i taket. Kunnat smita in i rummen och lyssnat på mötena som hölls. Hur de resonerarde. Vilka beslut som togs. Mycket smaskigt hade jag kunnat skriva om. Men det också varit en nära döden upplevelse. Jagad av flugsmällor eller fastnat i flugpapper, nej jag tror jag föredrar att lida av nyfikenhet. Jag fick min bok och gick ut. Klev i bilen samtidigt som en annan bil parkerade bredvid. Det var klubbchef Andersson. Vi nickade till varandra och jag åkte hemåt. På vägen kom jag på att Andreas Andersson är den ende spelare som spelat i mina båda favoritlag. Förrutom Degerfors IF med 40 matcher och 16 fantastiska mål, köptes han av Newcastle Uniteds dåvarande tränare Kenny Dalglish 1998. Han blev aldrig någon populär spelare på St. James´s Park men hann med 27 matcher och 4 mål för Skatorna innan han såldes till AIK. Lustigt att möten med människor ger nya insikter.

Blaklader

2006-09-26T22:18:00.000+02:00

När det börjar blåsa snålt kring ett lag heter att de måste dra på sig de berömda blåställen. Jag tycker det vore synd om Degerfors ska byta färg varje gång de hamnar i brygga. Nej, mer rött och vitt och då framför allt mer eldigt rött. Vulkanlavarött. Kokande eldigt ilsket rött.
Mer eldiga spelare vill jag se. Pratet om risker med övertända spelare är i det här läget rena nonsens. Det räckte att se Degerfors första halvlek mot Assyriska. Då måste blåstället varit på, för kallare spelare har jag inte sett på länge. De blev lite ljumma i andra men inte mer.
Tränare Gustavsson talar om koncentration och förberedelser. Det är ett riktigt beteende normalt. Men nu är det inte normalt eller vanlig serielunk längre.
Snälla Tony, hoppa över alla krångliga taktiska dispositioner för några gångers skull. Spelarna behöver inte denna extra oro om de ska vara en meter fram eller springa två meter åt höger. Ingen kommer ändå att bry sig om laget spelade högt eller lågt försvarspel mot den eller den motståndaren, vare sig det blir Superettan eller, hemska tanke, div 1 nästa år.
I stället för koncentrerade, taktiskt korvstoppade iskalla spelare i blåställ, vill jag se kokande och löpvilliga spelare i eldigt rött från sekund ett. Blaklader är bara för den som vill skydda sig mot smuts.

Bergman dominerar även i höst.

2006-09-24T20:18:00.000+02:00

Även om den metrologiska hösten inte är här går det inte att lura en gammal DIF-anhängare för jag vet att hösten är här ändå. Ångesten kommer nämligen krypande innanför skjortan. Det gör den i det närmaste varje höst. För på hösten dominerar Bergman, Ingemar Bergman. Han måste ha ett finger med i spelet. Jag känner det. För mer ångestladdat än att hålla på de rödvita finns inte. Bergman ropar i sin megafon, " mer ångest grabbar". Tagning nummer tvåhundratrettiosju. Kameran rullar och spelarna agerar eller snarare agerar inte utan springer omkring på planen med ångest. Normalt rutinerade spelare som när det blir lite grov sjö inte pallar för trycket. Och vi på läktaren suger i oss detta som svampar och ångesten blir än större. Under tiden applåderar Ingemar och tycker det är toppen. Jag är inte för en höst-vår säsong men onekligen måste vi rödvita göra något. Fira jul i augusti och lura laget att hösten har varit. Eller kanske måste styrelsen inför ett spelarköp skicka denne på ett test för att se om den är rädd för hösten?. Vem vet? Jag vet däremot att hösten kan bli lång i år. Därför har jag sett till att de två helgerna efter sista serieomgången inte störs av födelsedagskalas eller annat som kan störa två eventuella kvalfyllda matcher. Jag hoppas ändå att det röd-vita laget kan lura regisören Bergman på konfekten och avsluta serien med positiva vibbar och tillräckligt med poäng.

De två postiljonerna.

2006-07-25T16:15:00.000+02:00

Som jag skrev för ett tag sedan, kan vi lita på Mendes. Ett mål och ordnad straff säger mycket om vår postman. Olyckskorpar har kraxat om att han borde ställas utanför startelvan osv. Mendes har sedan han anlände till rödvitt målat regelbundet. Proffsigt och ansvarfullt mot sin arbetsgivare. Helsingborg, i sin sista match, borde passa som handsken. Jag har sett HIFs två senaste bottennapp och deras försvar är inte bra. Jag är övertygad om att vår postman levererar även på sin sista runda.
Vår andre postiljon har ett annat distrikt att bevaka. Måsen missade en straff mot Umeå. Den andra på raken. Hade han satt den hade DIF vunnit och tagit 3 poäng med sig till Storavalla. Straffspark ska vara mål anser jag, men vet samtidigt att saker kan störa på vägen till 11-meterspunkten. Många bättre betalda bollsparkare än flygande Måsen har missat från den helvetiska "spypunkten". Det är kloke Tony som får fundera på hur straffsysslan ska hanteras framöver. Nu har Måsen gjort så mycket bra genom åren så han är förlåten trots den fadäsen. Måsen kommer också han att leverera så länge han får vara kvar i rödvit tröja.

You Never Walk Alone

2006-07-19T13:55:00.000+02:00

Satt på planet till Torrevieja morgonen efter Spaniens sorti ur fotbolls-VM. Synd. Hade velat upplevt en spansk fortsättning i dess hemland. När jag tittade ut genom den lilla glugg till fönster i planet såg jag en märklig varningsskylt på vingen. "Not Walk Outside This Area"! Vem vill gå där?, tänkte jag. Om jag nu ändå tagit mig ut där alldeles själv på vingen skulle inte ens Liverpoolfansen gjort mig sällskap trots deras "You never walk alone"
Fotbollspelare är utsatta för en stor press att alltid prestera, leverera och underhålla. Rollerna har olika krav. En defensiv roll ger mindre kritik eftersom man jobbar mer destruktivt. Den offensiva rollen är mycket mer utsatt. Mest utsatt är den som ska göra mål. Artisten. Ingen leverans, inga applåder, bara ris. Upprepas de uteblivna leveranserna under längre tid betraktas spelaren som slut. You never walk alone, klingar då tyst på läktaren. Fans, press, kommentatorer, tränare, klubbledning och till sist kan även de egna lagkamraterna börja tvivla. Fotbollsspelare har inte som popartisten några treaccordskombinationer eller ett känt rockriff att ta till när det kniper. Nu är det inte bara en eller två spelare på planen utan alla elva har ett ansvar att varje enskild spelare fungerar. Att en spelare lyckas beror till stor del på att den hela tiden har flera alternativ att spela bollen till. Det kallas det uppoffrande spelet. Laget ska hålla ihop som molekyler. Hålla rätt avstånd till varandra. You never walk alone. Tittar man närmare på ex Tyskland och Italien under VM så var det inte så viktigt vilka som var på planen, utan vad de elva kunde göra gemensamt. You never walk alone. Vår egen vän Ibrahimovic vänder inga matcher helt själv. Inte herr Larsson heller. Det gör laget gemensamt. Tillsammans måste man våga ta steget ut på flygplansvingen. Trotsa det svåra med att på en begränsad yta samarbeta för att nå ett resultat. Göra uppoffringar för att någon annan ska kunna avgöra matchen.
På min flygplansvinge borde det stått "Don´t walk alone outside this area". Det är vad det handlar om, både i en VMserie på 7 matcher men även i Superettan med 30 matcher. Alla måste ut på vingen medan vi supportrar sjunger, You Never Walk Alone.

Sommaren är kort, några flyttar bort.

2006-07-19T08:31:00.000+02:00

Vi som älskar Degerfors IF får räkna med att spelare med klass som Daniel Mendes och tidigare Shpetim Hasani inte stannar länge i klubben. Egentligen märkligt att de hamnar här, men det beror på att föreningen haft näsa att hitta talangfulla spelare. Men eftersom DIF nu har en dragningskraft som fotbollsklubb ska vi, supportrar tacka och ta emot när klassspelare kommer, även om vi vet att sommaren kan bli kort. Problemet med sommarspelare stavas pengar. Mycket pengar. DIF har idag inte de muskler som gör att de kan diktera villkoren i kontrakten. Därför ska vi på läktaren inte brusa upp inför det faktum att spelare flyttar från klubben. 3,5 miljon är bra slantar för DIF. Vi ska istället stå upp och applådera för att de ställer upp och underhåller på Stora Valla. En annan gosse som försvinner, dock inte förrän efter serieslutet är Storforsaren Stefan Larsson. Jag har full respekt för Vulkanernas rätt att uttrycka sin frustation över uteblivna stålar. Men är det någon i truppen jag unnar ett bra kontrakt så är det Stefan Larsson. Mr 100-procent. Ger alltid allt på matcher och träning. Att Stefan fortsätter leverera för DIF säger sig självt. Dels vill han visa Kalmar att han ska ha en plats i deras startelva och dels vill han visa Stora Valla att han minsann jobbar mer än väl för det knapra arvode han haft genom åren. Nej upp på tå supportrar och ge grabbarna ert stöd så länge de är kvar i laget. Så gör sanna fotbollsälskare. Det ger eko till andra bra spelare att hos Degerfors får man fullt stöd och man blir uppskattad för det man presterar på planen.
Sommaren är kort, några flyttar bort
men snart är nya här, låt de ta för sig
för då skiner solen på Valla igen.

Inte Copa Cabana

2006-03-18T16:44:00.000+01:00

Solen lyser. Takdropp, lite hetta i ansiktet. Det rycker i fotbollstarmen. Kollar DIF´s hemsida. Yes, hemma mot CU. Jag åker. Anländer precis till matchstart. Helt igenproppat på parkerings-platsen utanför Stora Valla. Ställer oss på en av smågatorna. Kompisen och jag ser en inte allt för tempostark match. Den är ändå mycket sevärd. DIF´s fick ställa upp med 6 "ordinarie" spelare på skadebänken. Men de som spelade visade att de också vill vara med vid premiären. Sulisalo var pigg och företagsam. Kabous visade fina tekniska finesser och ville ständigt ha boll. Bergman kom in i 2:a halvlek och spred med sin tuffa stil skräck i CU´s försvar. Norske Lamöy visade däremot inte upp några positiva sidor de 45 minuter ha var på plan. Överraskande var de unga, där Peter Carlsson gjorde en klockren match samt Christoffer Wiktorsson som helt saknade respekt och var svårpasserad som vänsterback. Till sist Rodriques som med sitt lugn skapade stabilitet i försvaret. Han pratade mycket med Peter och Christoffer som snabbt kom in i försvarslinjens arbetsgång. Till sist kan man tro att en hårlös spelare utan mössa som dessutom spelade i kortbyxor hela matchen måste vara en engelsman. Det var en brasilianare. Då måste våren vara på väg och ångesten tynar bort. Inte långt kvar till 17 april.

Ångest i februari

2006-02-20T10:20:00.000+01:00

Närmar mig infarten från öster. Svänger in på genomfartsgatan som löper genom samhället. Klockan är 11.17. Några få människor är i rörelse denna lördagsförmiddag. Kanske är de flesta hemma i soffan, värmen och OS. Några ser jag med påse från affären. Någon har förmodligen varit i spelbutiken i hopp om vinst. Svänger av vid polisstationen och gliden sakta ner mot rondellen med den stora fotbollen i kall metall. Ser en kyrka på håll. Svänger vänster och ser så småningom en annan nästan religiös dome. Väl framme är arenan inbäddad i vit, fluffig snö. Även den gamla läktaren har svepts in i plast mot de byiga vindarna. Ingen aktivitet syns alls. Inte ens några fotsteg på den helvita grusplanen efter stängslet. Det är långt kvar. Långt kvar tills dess att samhället tinar upp. Långt kvar tills långväga och lokala supportrar med stora steg förväntansfullt kliver mot biljettluckorna. Långt kvar innan planen ligger där så perfekt grön som den brukar. Långt kvar innan hejaklacken får blåsa struparna fria från vinterns kärva smak. Det är detta som är ångest i februari. Denna månad då förra serieavslutningen känns som en svunnen tid men premiären otåligt långt borta. Kallt, mycket snö. Allt känns konserverat för all framtid. Svänger ut från parkeringen och styr mot rondellen igen. Tänker att nu sitter, ett stenkast från Valla, Filip med sin kaffekopp i värmen och funderar på hur startelvan till premiären kommer att se ut. Två stenkast från Valla står säkert Maggan i köket och funderar på hur det ska gå för hennes rödvita hjältar i år. Jag styr så småningom ur samhället. Det är långt kvar tills dess laget är redo att ta sig an sina motståndare. Långt kvar att tycka, tänka och analysera hur, varför, när, kanske, om. Det är en hård tid att genomlida för en rödvit supporter. En hård tid av frågor men inga säkra svar. Det är nu den riktige supportern står upp och bedyrar sin trohet till laget och föreningen trots motgångar under försäsongen. Jag ser nu bara skog i backspegeln. Men jag vet att jag kommer att återvända när det är dags. Hur långt det än är kvar.

Äntligen!

2006-02-05T09:06:00.000+01:00

Äntligen! brukar Gert Fylking säga när Nobelpriset i litteratur kungöres.
Äntligen! säger jag också när Newcastle United Football Club kungör att tränare Souness gjort sitt i klubben.
Äntligen! säger jag när laget vinner mot Portsmouth och håller tätt bakåt.
Äntligen! säger jag när kungen av alla kungar, Alan Shearer, gjorde sitt 201 mål och går till historien som bäste målskytt i klubben genom tiderna.
Äntligen! kan jag lugnt se fram mot vårsäsongen med de svart-vita.
Äntligen! kan jag än en gång konstatera vad noga det är att man sätter rätt person på rätt plats - från början.
Howay Lads.

"Ryssen kommer....."

2005-12-25T20:51:00.000+01:00

På 50-talet lär ryska mammor hotat sina barn med att om de inte var snälla så kom "Lasse-Björn". (denne snälle hockeyback i Tre Kronor?). Senare på det kalla krigets dagar, 60- och 70-talet, var det det omvända. Fienden kommer från öster hette det. "Ryssen kommer". Glasnost etc mjukade upp det hela och sen föll muren och den självklare fienden försvann. Vad hände sen?
"Ryssen kommer...igen". Vilken miljardär köpte Chelsea? Tsar Roman Abramovich köpte också CSKA Moskva. Fler nyrika ryssar står i kö för att köpa sitt "Chelski". Pumpar in en himla massa pengar i klubbarna. Köper det de vill ha. Får ett topplag på nolltid. Det går aldrig, spådde flertalet. Klubbkänslan går förlorad, sa ytterligare en skara. Själv delade jag ut kritiken om att, hur ska dessa stjärnor kunna hålla sams eftersom flera av dem får slita bänk. I Chelseas fall stämmer inget av kritiken. Laget har klubbkänsla, spelarna är sams, de verkar ha roligt när de spelar, tränare Mourinhos har passion för fotboll och slår först, ber om ursäkt sedan, kanske. Men framför allt spelar de en modern fotboll, med högt tempo och fartfyllt spel. Skickliga individualister men också ett bra lagspel. De är också bäst när det gäller - i andra halvlek. 27-0 i PL vittnar om detta.
Trots allt detta tycker jag inte om lag som Chelsea. Jag är en romatiker som tycker om att drömma om stora tider. Jag vill ha en rejäl uppförsbacke. Mitt lag ska få kämpa som en gladiator för att att överleva. Det ska inte finnas ett färdigdukat bord. Därför heter också mitt lag Degerfors. För att kunna hålla på detta lag måste man ha passion för fotboll. Man måste kunna ta sig igenom tunga perioder av dåligt spel och degraderingar. Och det viktigaste till sist. Känslan i hjärtat att det kanske är något stort på gång kommande säsong gör att man brinner för DIF även om termometern ute står på minusgrader.

Skadeskjutna skator

2005-11-10T20:06:00.000+01:00

Såg i lördags det som är kvar av mitt Magpies. De mötte Birmingham som ligger i botten av PL. Värre sparka och spring får man leta efter i den ligan. Redan för ett år sedan förutspådde jag på ToonSwedens hemsida att Mr Graeme Souness som vanligt skulle införa sin krampaktiga spelstil även i Newcastle United. Souness är berömd för att förstört Liverpool en gång i tiden. Idag är Souness nöjd efter tre raka segrar. Men mot vilka? De tre som ligger sist. Jag törs knappt se nästa match när de möter Chelsea borta. Hua. Nu låter jag som en dålig förlorare och supporter. Men de som känner mig vet att jag aldrig lämnar ett lag hur det än går. Jag har hållt på skatorna sedan 1973. Tyvärr bara sett laget live en enda gång. Men det ska blir fler gånger.

Fullt pucklande

2005-11-10T19:53:00.000+01:00

Silly season är i full gång. Supportrar pucklar på varandra om vem som ska köpas och vem som ska bort. När det nu gäller Degerfors och då i synnerhet Ola Toivonen är jag ganska bestämd. Sälj killen nu. Att vänta en säsong till och inte få något känns inte meningsfullt. Med de pengarna, ev spelare som dellikvid, kan man köpa på sig två spelare i klassen strax under Ola. Att byta en mot två breddar truppen. Om den fn. mest omskrivne Abder Kabous är bästavalet kan jag inte yttra mig om. Jag har aldrig sett honom spela. Där litar jag fullkomligt på Tony Gustavsson att avgöra.

Organiserad förening = framgång?

2005-11-10T19:18:00.000+01:00

Det finns 3 275 fotbollsföreningar i Sverige. De flesta av dessa för en kamp om att erbjuda unga som äldre möjlighet att spela fotboll. Låta spelarna ha kul med sin hobby. Helt rätt, tycker jag. Sedan finns det lite mer ambitiösa klubbar som har mål att ta sig upp en eller flera divisioner. Men kommer aldrig dit. Varför? Har de rätt organisation?. Har de en röd tråd som löper genom föreningens alla lag? Har de en modell på hur deras spelare ska utbildas så föreningen kommer dit den har som mål?
Ajax brukar komma upp som skolexempel på hur en klubb bestämt sig för en enda modell för hur varje spelare och lag ska tränas och matchas redan från unga år. Spelarna vet hur spelet ska spelas oavsett om de spelar i sin egen årskull eller provar något steg upp. För att ha råd att driva den här plantskolan måste den här typen av klubbar ständigt sälja av sina allra bästa spelare efter hand. Därmed minskar chanserna att lyckas resultatmässigt markant till skillnad från klubbar som Real, Juve m.fl. som är slutstationer för mycket bra spelare.
Djurgårdens IF har kopierat denna "Ajaxmodell" sedan ett antal år tillbaka. Detta med mycket bra resultat. En annan förening ett snäpp ner har en liknande filosofi. Degerfors IF. En av de bästa plantskolor som finns i landet. Utan att jämföra i övrigt med de ovannämnda för mycket så har man ändå en genomgående spel- och utbildningsmodell i föreningen. Samma sak som med Ajax och Djurgården måste även Degerfors då och då sälja av sina guldklimpar för att kunna finansiera framtidens spelare.
Jag tror själv mycket på denna modell. Man behöver inte vara ett elitlag för att anamma modellen, utan den är användbar på alla nivåer, t.o.m. division 6.
Har en förening 15 lag i olika åldrar och dessa jobbar var för sig, så blir det lätt 15 föreningar i föreningen. Jobbar alla lagen efter samma modell när det gäller att utbilda sina spelare kommer inte bara kvalitén utan även kvantiten till klubben representationslag.

Surt, sa räven

2005-11-08T09:24:00.000+01:00

Säsongen 2005 har varit Degerfors effektivaste på mången år. Alla lag har fått smaka på Tony´s 4-5-1-spel. Få är de motståndare som har fått med sig de poäng man trott före match. Att DIF är ett höstlag har också kommit på skam. Jämnare säsong kan DIF knappast genomföra. Vi tittar närmare på DIF´s resultatserie. Delar vi in säsongen i två halvlekar, skiljer endast 4 poäng mellan dessa. Delar vi i tre perioder, match 1-10 11-21 osv. skiljer det bara några poäng perioderna emellan. Om vi vidare delar in säsongen i fem-matchers-intervaller finner vi samma jämnhet, dock med ett undantag. Match 16-20. En vinst och fyra förluster. Att motståndet var två nyblivna allsvenskar AIK och Öster samt svårspelade Norrköping, kan vara en förklaring. Hur som helst är det jämnheten som placerade rödvitt över strecket hela säsongen. Samma jämnhet men med mera spets behövs till nästa säsong om DIF vill sluta i mitten på tabellen.

Årets topplista

2005-11-07T18:01:00.000+01:00

Årets topplista måste vara följande;
1. Heja röda-vita laget
2. Heja heja heja rö´-vitt, Degerfors är dom bästa
3. Vi älskar rö´-vitt föståss...
4. Attack, attack en...
5. Hela valla...

Bloggar på nätet

2005-11-07T17:21:00.000+01:00

Läs gärna "skitiga bullen", "måsen flyger", "tankar från ett korridorsrum" samt "håkky e ingen sport" (se länkar). Där finner du nyheter och tankar kring bl.a. Degerfors IF. Min blogg kommer beröra betraktelser och analyser, men ibland även nyheter. Då om lite av varje, dock mest om fotboll och då i synnerhet om mina favoritklubbar.

Vulkanerna, DIF´s 12 spelare.

2005-10-27T20:15:00.000+02:00

I 30 seriematcher har denna skara stått på läktarna och manat på sitt lag. Från Boden i norr till Trelleborg i söder. I 30 matcher har sången och talkörerna ljudit över arenorna. "Och aldrig ger vi upp..." Dessa sällsynt lojala supportrar som mangrant går på varje match. Ordnar Tifos. Sjunger skallarna av sig. Men aldrig kan få någon garanti för sin uppoffring. Aldrig säkert veta att Degerforslaget får den placering i sluttabellen de önskar, utan får ta de resultat som blir. Även då det blivit missad uppflyttning år efter år. Men Vulkanerna vet att aldrig ge upp. Aldrig sluta sjunga. När spelarna börjat ge upp i matchen, ändå fortsätta sjunga tills domarn blåst av, blivit lagets 12:e spelare och då lyft laget. Vi andra supportrar har full beundran för er kärlek till Degerfors IF. Vi sjunger tyst med när ni kör igång..."vi älskar rödvitt föståss". Vad vore StoraValla utan er. Vad vore fotbollssverige utan er. Knappt något. Tack Vulkanerna för en väl genomförd säsong.

Haklapp och DIF-nalle

2005-10-25T15:35:00.000+02:00

Var på 2-års kalas i söndags. Födelsedagsbarnet fick en nalle med Degerforströja på. På årets kalas kunde jag sitta helt avspänd. Annat var det förra året på 1-årskalaset. Det krockade nämligen med kval-rysare 2, mot Umeå. Vi var två DIF-entusiaster som snabbt tog de platser vid kaffebordet som hade bästa insynen mot TV-rummet. Där bläddrade vi upp 377 på texten. Då och då ryckte det till i rutan och mål trillade in i matcherna. Vi följde spänt den stela bilden på TVn och drack vårt kaffe. Då ställningen i matchen DIF-Umeå var 1-2 tycktes TV-bilden ha frusit fast. Det enda som hade fart var klockan. Tankarna for genom huvudet. Ska det bli ännu ett misslyckande? Kan inte någon högre makt göra något? Fr.o.m nu hörde jag inga röster i köket. Koncentrationen var maximal. Det närmade sig slutet av alla helvetes kvalmatch då rutan ryckte till. Både hjärtslag och andning stannade upp. När vi efter några sekunder fattat vilket lag som gjort mål och vilken konsekvens det skulle innebära, utbröt ett vilt jubel. Både barn och fruar tittade förstummat på oss. Men de var liksom vi glada när slutresultatet kom upp i cyanblått. 2-2. Nu kunde äntligen barnkalaset fortsätta och alla var med. Ett-åringen fick en hak-lapp med DIF-emblemet på av mig. Kanske en blivande Vulkan i framtiden.

DIF, en stor lidelse.

2005-10-24T21:38:00.000+02:00

Jag trodde att jag för första gången på länge kunde gå på en Degerforsmatch utan att någon gång få magkramper och ångestkänslor. Bara kunna stå där och njuta. Allt var klart för slutomgången. Det var bara för DIF att spela av matchen mot Falkenberg. Men redan efter några minuter kände jag inte bara den kalla vinden och den våta luften. Det började krypa i mig. Den gamla vanliga oron gjorde sig påmind varje gång motståndarna närmade sig straffområdet. Det kulminerade i 89 minuten när Falkenberg gjorde 1-2. Men som tur var, tack vare bl.a. Pajen, tryckte Rajala in 2-2 och det värmde ända in i märgen. Har man valt ett lag som Degerfors får man räkna med att lidandet inte har med hur viktig matchen är. Varje match är viktig för en sann lidelsefull rödvit supporter.

Badrummet

2005-10-19T19:33:00.000+02:00

Vi ska göra om i badrummet hemma. Hustrun och jag var i kakelaffären i förra veckan. Mycket kakel finns det. Grått eller kaki på golvet och mattvitt på väggarna ligger bra till. I söndags följde jag matchen Boden-Ljungskile per mobil. När slutresultatet kom upp på displayen bestämde jag mig. Badrummet ska flöda i rött och vitt kakel. Hustrun vet inget ännu......

Från Wampetis till Gustavsson

2005-10-18T21:14:00.000+02:00

1940 kom en tränare till Stora Valla och Degerfors. Hans namn var Istvan Wampetis. Han införde en spelstil som sedan kom att känneteckna DIF under alla år. Teknisk och offensiv fotboll. Fortfarande vilar denne tränares spelstil över Stora Valla. Dock införde en ny och oerfaren tränare en för Degerfors ny dimension av spelet. Det defensiva bollvinnande spelet. Tony Gustavsson har fått dessa två skolor att förenats till ett framgångsgivande koncept, med det material som lades för hans fötter. Många bl.a. f.d. spelare , publik, fotbollsexperter, VF, dömde ut denne tränare från början. Och många av dessa har under säsongen fortsatt samma stil så fort det börjat osa katt. Titta på de nu 29 spelade matcherna. 23 stycken har antingen blivit avgjorda eller slutat med uddamål vinst/förlust. Detta bevisar att Tonys taktik och spelarnas genomförande har varit genomgående rätt. En säsong som denna har det viktiga varit att ta poäng. En sak att minnas är att 1985 kom en lika ung och oerfaren tränare till DIF. Även han ogillades och styrelsen idiotförklarades. Han är idag förbundskapten för England.

Fotbollsarenor eller bloggens uppkomst

2005-10-18T20:23:00.000+02:00

Redan i människans begynnelse samlades man på särskilda platser för att utbyta åsikter eller för att samlas kring något gemensamt. Fotbollsarenor är ett sådant ställe där både åsikter utbytes och folk samlas för sitt lag. Oavsett dignitet har alla stora som små fotbollsarenor en dragningskraft. Först står arenan tyst och ödesmättad. Sedan fylls den på med publik och spelare. Varmkorvs- och kaffedoft blandas med doft från ädlare drycker. Det kvittar om det är 57 tappra själar på ett div 6 drama eller 10 000 på en Allsvensk drabbning. Ser jag en matcharena för fotboll på mina resor, stanna jag ofta till och går med vördnad en runda runt anläggningen. Jag älskar fotbollsarenor och då i synnerhet StoraValla. Man liksom dras dit. Lagets spelare byts ut med jämna mellanrum medan arenan består årtionde efter årtionde. Mitt intresse för fotboll är större idag än när jag var liten. Att nu kunna skriva av sig lite av sina tankar kring lite av varje då främst om fotboll och då i synnerhet Degerfors IF i detta moderna media är spännande. Hoppas att du fortsätter att läsa.